08.07.15 Nu införs skriftliga omdömen i alla ämnen från första klass
En förändring i grundskoleförordningen innebär att från och med höstterminen 2008 så ska alla elever få skriftliga omdömen i alla ämnen från och med första klass. Tidigare har skolor inte kunnat lämna ut skriftlig information om elevens utveckling till föräldrar utan föräldrarnas tillåtelse och denna information har inte fått vara betygsliknande. Ändringen i grundskoleförordningen innebär att de skriftliga omdömena ska vara en del av den individuella utvecklingsplanen, IUP. De får dessutom vara betygsliknande. Det är rektorn på varje skola som fattar beslut om hur omdömena ska utformas och om de också ska innehålla information om elevens sociala utveckling. Syftet bakom förslaget är att ge tydligare information till föräldrar om hur det går för eleven.

08.05.29 Mål i år 3 beslutade och klara
Nu är de nya målen att uppnå för år 3 i matematik, svenska och svenska som andraspråk beslutade och klara. Regeringen har nu fattat beslut om de nya målen som ska införas redan från och med höstterminen 2008. Tidigare har det bara funnits mål att uppnå för år fem och år 9. Nu införs även mål för år 3 eftersom två "kontrollstationer" har visat sig vara för lite. Du hittar de nya målen via den här länken.

08.02.11 Betygsutredningen är klar
Den interna betygsutredning som utbildningsdepartementet tillsatte våren 2007 har nu presenterat sitt förslag på en ny betygsskala. Till skillnad från vad man tidigare sagt så kommer den nya betygsskalan att gälla både för grundskolan och gymnasiet. Betygssystemet kommer fortfarande vara målrelaterat men det kommer att innehålla fler steg jämfört med nuvarande system. Betygsskalan kommer att innehålla 6 steg samt markeringen streck som inte är ett betygssteg utan en markering som visar att inget betyg kunnat sättas t ex. på grund av att eleven inte deltagit i undervisningen. Betygsstegen A, B, C, D, E innebär att eleven är godkänd och betyget F är inte godkänt. Syftet med att införa fler betygssteg är att kunna ge en mer nyanserad bild av elevens kunskaper och att det ska vara lättare för en elev att höja sitt betyg än vad det är i dagens system. Man kommer inte utforma betygskriterier för alla fem godkända betygssteg utan endast för tre av dem: A, C och E. För att en elev ska nå betyget D krävs att eleven visar alla kriterier för E och majoriteten av kriterierna för D. För att ene elev ska få betyget B krävs att eleven visar alla kriterier för C och majoriteten av kriterierna för B osv. Vi den här länken kan du ta del av den nya betygsskalan. Det nya betygssystemet kommer att genomföras mellan 2010-2012 i samband med att man också reviderar läroplanen och skollagen.

08.01.21 Förslag om skriftliga omdömen i alla ämnen från första klass
Utbildningsdepartementet har nu presenterat ett förslag på en förändring i grundskoleförordningen som innebär att från och med höstterminen 2008 så kommer det att vara tillåtet att ge skriftliga, betygsliknande omdömen till elever i alla ämnen från och med första klass. Tidigare har skolor inte kunnat lämna ut skriftlig information om elevens utveckling till föräldrar utan föräldrarnas tillåtelse och denna information har inte fått vara betygsliknande. Ändringen i grundskoleförordningen innebär att de skriftliga omdömena ska vara en del av den individuella utvecklingsplanen, IUP. Det är rektorn på varje skola som fattar beslut om hur omdömena ska utformas och om de också ska innehålla information om elevens sociala utveckling. Syftet bakom förslaget är att ge tydligare information till föräldrar om hur det går för eleven.

08.01.07 Nya förslag på mål i år 3
Skolverket presenterade under våren 2007 ett förslag på mål att uppnå för år 3 i matematik, svenska och svenska som andraspråk som de fått i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram. I november fick skolverket i uppgift av utbildningsdepartementet att revidera dessa målförslag för att göra dem tydligare och i mitten av december las de nya, reviderade förslagen ut på skolverkets hemsida. Via den här länken kan du ta del av målförslagen. De nya målförslagen är anpassade efter de ändringar som utbildningsdepartementet sagt att man vill göra i samband med att man gör en ny läroplan 2010. I den nya läroplanen kommer kursplanernas mål att uppnå och mål att sträva mot sannolikt att ersättas med övergripande undervisningsmål och specificerade kunskapskrav för är 3, 6 och 9. Nytt är också att det huvudsakliga innehållet definieras i varje kursplan, dvs. vad man ska undervisa om i t ex. historia. Idag är detta till stor del upp till skolan och lärarna att avgöra tillsammans med eleverna. I de nya målförslagen för år 3 kan man se att innehållet i undervisningen är tydligare uttryckt jämfört med de befintliga målen i kursplanerna. Utbildningsdepartementet kommer under våren att fatta beslut om målförslagen ska antas och de kommer i så fall att börja gälla från och med höstterminen 2008. Skolverket har också, på uppdrag av utbildningsdepartementet, gjort en plan för hur landets skolor och lärare under våren ska få utbildning i vad de nya målen i år 3 innebär och hur de ska användas.

07.05.07 Grundskolans mål är utredda
Nu är utredningen om mål och uppföljning i grundskolan klar och resultatet visar att dagens system med läroplan och kursplaner är svårt att förstå. Språket i kursplanerna är otydligt och svårt att tolka vilket gör att undervisningen och bedömningen av elevernas kunskaper är väldigt olika i landets skolor. Utredningen konstaterar också att lärarna inte fått tillräckligt med utbildning i hur man ska arbeta efter målen och att det därför är vanligt att lärare istället utgår ifrån gamla läroplaner och läromedel. Målen i läroplanen och kursplanerna måste bli tydligare och innehållet i undervisningen måste styras upp mer för att stötta lärarnas arbete med att planera och följa upp undervisningen. Utredningen föreslår därför en ny uppdelning i kursplanerna. Kursplanerna ska innehålla syftet med ämnet, mål för undervisningen, huvudsakligt innehåll och grund för bedömning. Man föreslår också att begreppen strävansmål och uppnåendemål ska ersättas med undervisningsmål som beskriver vilken inriktning undervisningen ska ha och kunskapskrav som beskriver vilka kunskaper eleverna ska ha vid en viss ålder. Huvudsakligt innehåll kommer att beskriva vad man ska undervisa om i ämnet och detta är nytt. Tidigare har det i stort sett varit upp till varje enskild lärare att, tillsammans med eleverna, bestämma vad man ska ta upp i undervisningen för att nå målen. Du kan läsa mer utredningens resultat via den här länken.

07.05.07 I höst inleds arbetet med en ny läroplan för grundskolan
I höst inleds arbetet med att ta fram en ny läroplan för grundskolan och målet är att den ska vara klar 2010. Den nya läroplanen ska innehålla både läroplan och kursplaner till skillnad från hur det är nu när dessa dokument är åtskilda. Tanken är också att renodla målen så att läroplanen innehåller de övergripande mål som skolan ska arbeta mot och att kursplanernas mål har en starkare koppling till ämnena. Kursplanerna ska innehålla tydliga, mätbara kunskapskrav i varje ämne för skolår 3, 6 och 9. Kunskapskraven ska följas upp med hjälp av obligatoriska nationella prov i dessa årskurser. I år 3 kommer man att ha nationella prov i svenska och matematik och i år 6 i svenska, matematik och engelska. I år 9 kommer det att finnas nationella prov i alla teoretiska ämnen men de kommer inte att genomföras varje år utan förmodligen enligt ett rullande schema.

07.03.19 Nytt betygssystem på gång
Skolminister Jan Björklund har tillsatt en utredning som ska ta fram ett förslag på ett nytt betygssystem både för grundskolan och gymnasieskolan. Betygsskalan ska innehålla 7 steg för gymnasieskolan varav 5 steg motsvarar godkänt betyg och 2 steg underkänt. I grundskolan ska det bara finnas ett underkänt betyg och därför bara 6 betygssteg sammanlagt. Syftet med att ha fler betygssteg än tidigare är att det ska ge en mer nyanserad bild av elevernas kunskaper. Skolministern pekar på att många lärare redan idag i praktiken använder sig av fler betygssteg i form av G-, G+, VG-, VG+ osv, trots att det inte syns i det utskrivna betyget till eleven. En annan nyhet är att elever i grundskolan kommer att få betyg från och med höstterminen i år 6. Anledningen till den tidigare betygsättningen är att ge tydlig information om elevernas kunskaper tidigare. Skolverket ska utforma nationella kravnivåer för de olika betygstegen och betygssättningen ska också stöttas av nationella prov i år 6 och 9. Jan Björklund poängterar också vikten av att alla lärare ska få utbildning i hur det nya betygssystemet ska användas. Mellan 2010-2013 planerar man att införa det nya systemet.

07.03.08 Nationella prov i årskurs 3
Den nya regeringen har gett skolverket i uppdrag att ta fram uppnåendemål för årskurs 3 i svenska och matematik. Utifrån de nya uppnåendemålen ska skolverket också utforma nationella prov i svenska och matematik för årskurs 3. Tanken är att de nya proven ska börja användas under vårterminen 2009. Läs mer om skolverkets arbete med att ta fram mål och nationella prov för årskurs 3 via den här länken.

07.03.08 Betygsliknande omdömen före åk 8
I grundskoleförordningen står det att skriftlig information om elevens utveckling gentemot målen i läroplanen och kursplanerna inte får vara betygsliknande. Skolminister Jan Björklund och den nya regeringen föreslår nu att förbudet mot betygsliknande omdömen ska tas bort. Detta innebär i så fall att de skolor eller kommuner som vill kan införa betygsliknande omdömen före årskurs 8. Hur omdömena ska formuleras och om de ska vara i form av siffror, bokstäver eller formuleras i löpande text kommer i så fall varje skola eller kommun själva att få bestämma. Syftet med förslaget är att öka tydligheten i den information som elev och föräldrar får om elevens resultat i förhållande till målen. Förslaget har fått kritik för svårigheten med att säkerställa likvärdigheten mellan olika lokala omdömessystem och för att betygsliknande omdömen i tidiga årskurser riskerar att sänka elever och hämma deras utveckling. Remisstiden för förslaget gick ut den 8 februari och beslut kommer att fattas under våren.

07.02.05 Ny läroplan på gång för grundskolan?
Den förra regeringen tillsatte en utredning vars uppdrag är att se över målen i grundskolans läroplan. I uppdraget ingår bland annat att ge förslag på hur målen kan göras tydligare och att undersöka om det behövs två olika sorters mål; strävansmål och uppnåendemål. Utredningen ska vara färdig den 1:a maj i år. Nästa höst inleds sannolikt arbetet med att göra en ny läroplan för grundskolan. Det är framförallt läroplanens andra del –mål och riktlinjer som skolminister Jan Björklund vill revidera. Tanken är att göra färre och tydligare mål som är mer fokuserade på kunskaper än på processer. Med revideringen av läroplanen följer också att kursplanerna måste göras om och att timplanen behöver ses över. 2009 planerar man att den nya läroplanen ska vara färdig.

07.02.05 Skriftliga omdömen i ordning och uppförande
Den nya regeringen vill göra ändringar i grundskole- och gymnasieförordningen som gör det möjligt för varje enskild kommun eller skola att fatta beslut om att ge elever skriftliga omdömen i ordning och uppförande. Varje skola eller kommun som väljer att göra detta ska också ha rätt att besluta om hur dessa omdömen ska utformas och hur de ska ges, t ex. om de ska ges tillsammans med terminsbetygen. I Stockholm vill man inte invänta resultatet av regeringens förhandlingar i frågan utan planerar att införa skriftliga omdömen i Stockholms skolor redan höstterminen 2007 med syftet är att skapa lugn och arbetsro i skolan och på så sätt öka elevernas möjligheter till inlärning.

06.12.12 Lagar och regler
Rubriken "Lagar och regler" omfattar nu även det som gäller för friskolor.