07.05.07
Grundskolans mål är utredda
Nu är utredningen om mål och uppföljning i grundskolan klar
och resultatet visar att dagens system med läroplan och kursplaner
är svårt att förstå. Språket i kursplanerna är otydligt och
svårt att tolka vilket gör att undervisningen och bedömningen
av elevernas kunskaper är väldigt olika i landets skolor.
Utredningen konstaterar också att lärarna inte fått tillräckligt
med utbildning i hur man ska arbeta efter målen och att det
därför är vanligt att lärare istället utgår ifrån gamla läroplaner
och läromedel. Målen i läroplanen och kursplanerna måste bli
tydligare och innehållet i undervisningen måste styras upp
mer för att stötta lärarnas arbete med att planera och följa
upp undervisningen. Utredningen föreslår därför en ny uppdelning
i kursplanerna. Kursplanerna ska innehålla syftet med ämnet,
mål för undervisningen, huvudsakligt innehåll och grund för
bedömning. Man föreslår också att begreppen strävansmål och
uppnåendemål ska ersättas med undervisningsmål som beskriver
vilken inriktning undervisningen ska ha och kunskapskrav som
beskriver vilka kunskaper eleverna ska ha vid en viss ålder.
Huvudsakligt innehåll kommer att beskriva vad man ska undervisa
om i ämnet och detta är nytt. Tidigare har det i stort sett
varit upp till varje enskild lärare att, tillsammans med eleverna,
bestämma vad man ska ta upp i undervisningen för att nå målen.
Du kan läsa mer utredningens resultat via den här länken.
07.05.07 I höst inleds arbetet med
en ny läroplan för grundskolan
I höst inleds arbetet med att ta fram en ny läroplan för grundskolan
och målet är att den ska vara klar 2010. Den nya läroplanen
ska innehålla både läroplan och kursplaner till skillnad från
hur det är nu när dessa dokument är åtskilda. Tanken är också
att renodla målen så att läroplanen innehåller de övergripande
mål som skolan ska arbeta mot och att kursplanernas mål har
en starkare koppling till ämnena. Kursplanerna ska innehålla
tydliga, mätbara kunskapskrav i varje ämne för skolår 3, 6
och 9. Kunskapskraven ska följas upp med hjälp av obligatoriska
nationella prov i dessa årskurser. I år 3 kommer man att ha
nationella prov i svenska och matematik och i år 6 i svenska,
matematik och engelska. I år 9 kommer det att finnas nationella
prov i alla teoretiska ämnen men de kommer inte att genomföras
varje år utan förmodligen enligt ett rullande schema.
07.03.19 Nytt betygssystem på gång
Skolminister Jan Björklund har tillsatt en utredning som ska
ta fram ett förslag på ett nytt betygssystem både för grundskolan
och gymnasieskolan. Betygsskalan ska innehålla 7 steg för
gymnasieskolan varav 5 steg motsvarar godkänt betyg och 2
steg underkänt. I grundskolan ska det bara finnas ett underkänt
betyg och därför bara 6 betygssteg sammanlagt. Syftet med
att ha fler betygssteg än tidigare är att det ska ge en mer
nyanserad bild av elevernas kunskaper. Skolministern pekar
på att många lärare redan idag i praktiken använder sig av
fler betygssteg i form av G-, G+, VG-, VG+ osv, trots att
det inte syns i det utskrivna betyget till eleven. En annan
nyhet är att elever i grundskolan kommer att få betyg från
och med höstterminen i år 6. Anledningen till den tidigare
betygsättningen är att ge tydlig information om elevernas
kunskaper tidigare. Skolverket ska utforma nationella kravnivåer
för de olika betygstegen och betygssättningen ska också stöttas
av nationella prov i år 6 och 9. Jan Björklund poängterar
också vikten av att alla lärare ska få utbildning i hur det
nya betygssystemet ska användas. Mellan 2010-2013 planerar
man att införa det nya systemet.
07.03.08 Nationella prov i årskurs
3
Den nya regeringen har gett skolverket i uppdrag att ta fram
uppnåendemål för årskurs 3 i svenska och matematik. Utifrån
de nya uppnåendemålen ska skolverket också utforma nationella
prov i svenska och matematik för årskurs 3. Tanken är att
de nya proven ska börja användas under vårterminen 2009. Läs
mer om skolverkets arbete med att ta fram mål och nationella
prov för årskurs 3 via den här länken.
07.03.08 Betygsliknande omdömen
före åk 8
I grundskoleförordningen står det att skriftlig information
om elevens utveckling gentemot målen i läroplanen och kursplanerna
inte får vara betygsliknande. Skolminister Jan Björklund och
den nya regeringen föreslår nu att förbudet mot betygsliknande
omdömen ska tas bort. Detta innebär i så fall att de skolor
eller kommuner som vill kan införa betygsliknande omdömen
före årskurs 8. Hur omdömena ska formuleras och om de ska
vara i form av siffror, bokstäver eller formuleras i löpande
text kommer i så fall varje skola eller kommun själva att
få bestämma. Syftet med förslaget är att öka tydligheten i
den information som elev och föräldrar får om elevens resultat
i förhållande till målen. Förslaget har fått kritik för svårigheten
med att säkerställa likvärdigheten mellan olika lokala omdömessystem
och för att betygsliknande omdömen i tidiga årskurser riskerar
att sänka elever och hämma deras utveckling. Remisstiden för
förslaget gick ut den 8 februari och beslut kommer att fattas
under våren.
07.02.05 Ny läroplan på gång för
grundskolan?
Den förra regeringen tillsatte en utredning vars uppdrag är
att se över målen i grundskolans läroplan. I uppdraget ingår
bland annat att ge förslag på hur målen kan göras tydligare
och att undersöka om det behövs två olika sorters mål; strävansmål
och uppnåendemål. Utredningen ska vara färdig den 1:a maj
i år. Nästa höst inleds sannolikt arbetet med att göra en
ny läroplan för grundskolan. Det är framförallt läroplanens
andra del –mål och riktlinjer som skolminister Jan Björklund
vill revidera. Tanken är att göra färre och tydligare mål
som är mer fokuserade på kunskaper än på processer. Med revideringen
av läroplanen följer också att kursplanerna måste göras om
och att timplanen behöver ses över. 2009 planerar man att
den nya läroplanen ska vara färdig.
07.02.05 Skriftliga omdömen i ordning
och uppförande
Den nya regeringen vill göra ändringar i grundskole- och gymnasieförordningen
som gör det möjligt för varje enskild kommun eller skola att
fatta beslut om att ge elever skriftliga omdömen i ordning
och uppförande. Varje skola eller kommun som väljer att göra
detta ska också ha rätt att besluta om hur dessa omdömen ska
utformas och hur de ska ges, t ex. om de ska ges tillsammans
med terminsbetygen. I Stockholm vill man inte invänta resultatet
av regeringens förhandlingar i frågan utan planerar att införa
skriftliga omdömen i Stockholms skolor redan höstterminen
2007 med syftet är att skapa lugn och arbetsro i skolan och
på så sätt öka elevernas möjligheter till inlärning.
06.12.12 Lagar och regler
Rubriken "Lagar och regler" omfattar nu även det som gäller
för friskolor.
|
