Hur ofta?
Minst en gång per termin ska läraren, eleven och föräldrarna/vårdnadshavarna träffas för att samtala om elevens utveckling. Uppdraget är dock att fortlöpande informera er om hur det går för ert barn. Om vad?
Samtalet ska handla om hur ditt barns kunskapsutveckling och utveckling socialt bäst kan stödjas. Samtalet ska grunda sig på en utvärdering av ditt barns utveckling gentemot skolans mål. Läs mer om målen här på iup.nu. Samtalet handlar alltså inte om diskussioner om betyg förrän under år 8 då ditt barn ska få sina första betyg.***

När?
Poängen med ett utvecklingssamtal är ju att ni tillsammans ska ha en bild av hur det går. Dessutom ska ni samtala om och komma fram till vad ni tillsammans kan göra för att ert barn ska utvecklas vidare.
Av den anledningen bör samtalen hållas vid tidpunkter på terminen så att det finns gott om tid kvar för att hinna arbeta med de saker som ni kommer överens om.

*** Den nya regeringen som tillträtt i höst har aviserat att man vill införa betyg tidigare än i skolår 8.

Det mesta som styr utvecklingssamtalet finns i 7 kap. 2 § i Grundskoleförordningen.
_____________________________________________

Samtalets innehåll
Samtalets syfte är inte att ensidigt överlämna information från skolan. Istället är syftet att åstadkomma ett samarbete. Samtalet ska handla om hur ni tillsammans - elev, föräldrar och skola - kan stödja ditt barns kunskapsutveckling och sociala utveckling.
För att kunna ha ett samtal om detta måste skolan ge tydlig information om hur ditt barns utveckling är i förhållande till målen i läroplanerna och kursplanerna.

Skolans mål
Nu är vi inne på de centrala delarna i den svenska skolans läroplan. Ni måste känna till och förstå målen för att kunna stötta ditt barn och för att kunna samarbeta med skolan. Ditt barn måste också känna till och förstå målen för att veta vart han/hon är i förhållande till var han/hon ska.
Skolans uppgift är att göra målen tydliga för er. Eftersom skolans uppdrag och mål är ganska omfattande måste ni redan innan utvecklingssamtalet få bekanta er med målen. Annars har ni ingen chans att sätta er in i dem.
Målen kan kanske kännas oviktiga och avlägsna under de tidiga skolåren. Tänk dock på att det är viktigt att ha dessa för ögonen så att ditt barn inte får några luckor som senare under skolåren blir tunga att fylla igen.
Du kan läsa mer om skolans mål på andra delar av iup.nu.

Det mesta som styr utvecklingssamtalet finns i 7 kap. 2 § i Grundskoleförordningen.
_____________________________________________

Delaktighet innebär att både ge och ta
Ett centralt ord kring utvecklingssamtalet är ”delaktighet”. Det tänkt att ni som föräldrar och ert barn tillsammans med skolan/läraren/lärarna ska samarbeta kring ditt barns utveckling.
En förutsättning för det är att ni känner till målen och att samtalet genomförs som just ett samtal.
Att ni ska arbeta tillsammans innebär att det ni kommer fram till i utvecklingssamtalet inte enbart ska vara saker som ert barn ska göra. Det kan också innebära att ni som föräldrar ska hjälpa ert barn aktivt på olika sätt. Givetvis innebär det också att skolan/läraren/lärarna ska göra saker som stödjer ert barns utveckling.
För att ert barn ska utvecklas på bästa sätt och nå målen är det lika viktigt att ni engagerar er och gör de saker som ni har kommit överens om. Det är lika viktigt som att skolan gör sitt.

Dagordning för delaktighet
Samtalet bör ha någon form av dagordning. På den dagordningen bör dina och ditt barns frågor vara med som en naturlig och tidig del av samtalet. Inte bara som en punkt när samtalet är på väg att ta slut.

Det mesta som styr utvecklingssamtalet finns i 7 kap. 2 § i Grundskoleförordningen.
_____________________________________________

Hemma vid köksbordet
Man brukar säga att utvecklingssamtalet börjar redan hemma vid köksbordet. Det är där som ni pratar med ert barn om hans/hennes funderingar och reaktioner kring det som händer i skolan. Majoriteten av landets skolor skickar också hem ett antal frågor inför utvecklingssamtalet. Frågor som ni tillsammans med barnet pratar om och svarar på.
I tonåren tar ert barn ett större och större ansvar för sina studier. Ibland kan kanske era frågor och ert engagemang då uppfattas som kontroll. En ofta svår men viktig situation att hantera.

Det mesta som styr utvecklingssamtalet finns i 7 kap. 2 § i Grundskoleförordningen.

____________________________________________

Förberedda utvecklingssamtal
Förr i tiden hölls det ”kvartssamtal” tillsammans med elevens föräldrar. Dagens utvecklingssamtal där även eleverna deltar brukar ta 30 – 60 minuter. Minuter som ofta går snabbt.
Av den anledningen är det viktigt att ni håller kontakt med skolan även innan och efter utvecklingssamtalen.
Dessutom kan ni be att redan innan samtalen få den skriftliga information som skolan dokumenterar om ditt barns utveckling. På det sättet behöver ni inte ägna dyrbar tid under utvecklingssamtalet åt att läsa in er på nuläget. Alla kan komma bättre förberedda och samtalet kan därmed också bli bättre.
Om ni redan innan samtalet får läsa den skriftliga informationen om ert barn kan ni också i förväg diskutera med läraren vad det kommande utvecklingssamtalet ska handla om. Tillsammans kan ni komma överens om det här utvecklingssamtalets dagordning.
En trend i skol-Sverige är att skolor genomför utvecklingssamtal som är förberedda. Skolverket har också poängterat att samtalen måste bli förberedda om de ska fylla sitt syfte.

Det mesta som styr utvecklingssamtalet finns i 7 kap. 2 § i Grundskoleförordningen.

_____________________________________________

Skolans och ditt barns dokumentation
inför, under och efter utvecklingssamtalet

Loggböcker –
inför, under och efter
I fler och fler skolor får eleverna en loggbok där de varje dag och varje vecka planerar och reflekterar över skolarbetet och den egna utvecklingen. Genom loggboken får också föräldrarna och lärarna en bra insyn i elevens arbete, tankar och utveckling.

Elevens och era egna reflektioner -
inför
Majoriteten av landets skolor skickar hem ett antal frågor inför utvecklingssamtalet. Frågor som ni tillsammans med barnet pratar om och svarar på. Svar som blir en del av det underlag som finns med i samtalet.

Skriftligt omdöme –
inför och under
Skolans systematiska och strukturerade dokumentation om hur ditt barn utvecklas gentemot skolans mål. Den typ av dokumentation som eleven och du som förälder ska få.

Individuell utvecklingsplan (IUP) –
under och efter
Ett protokoll som läraren ska skriva tillsammans med eleven och elevens föräldrar/vårdnadshavare. Protokollet ska innehålla prioriteringar och sikta framåt med mål och planer för elevens utveckling. Protokollet ska sedan fungera som en ledstjärna för det dagliga arbetet för eleven tillsammans med både lärarna och föräldrarna.

Det mesta som styr utvecklingssamtalet finns i 7 kap. 2 § i Grundskoleförordningen.