Lärarna ska fortlöpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de mål som ska uppnås i varje ämne. Uppnåendemål finns i grundskolan för skolår 3 (i matematik, svenska och svenska som andraspråk),5 och 9. De bedömningar som görs kring dessa mål bör utformas och presenteras på ett sätt som stöttar eleven.

I de skolår som saknar nationella uppnåendemål bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos över måluppfyllelsen.

I grundskolans senare år och i gymnasiet ska bedömningen av elevernas kunskaper dessutom ligga till grund för betyg. Då ska lärarna inte bara bedöma om målen är uppfyllda eller inte, utan också kvaliteten på måluppfyllelsen. Det handlar alltså inte om att uppnå fler mål för att få ett högre betyg utan det handlar om vilka kvaliteter elevens kunskaper har. Eleverna måste kunna kombinera och använda sina kunskaper på ett mer avancerat sätt för att få högre betyg än G.

Betygskriterier
I kursplanerna finns beskrivet vilka kunskaper som motsvarar de olika betygsstegen. I grundskolan finns betygsstegen Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG). Betyget Icke godkänd finns inte i grundskolan. Om en elev inte når målen för G, så sätts inget betyg i ämnet. Istället får eleven i ett skriftligt omdöme.

Godkänt
G-kunskaperna utgörs av uppnåendemålen och de beskrivs ofta med ord som ”deltar i”, ”känner till”, ”har kunskap om” och ”redovisar”. För att bli godkänd i ett ämne måste eleven ha nått samtliga uppnåendemål.

Väl godkänt
För att få betyget VG så måste eleven utöver G-kunskaperna också uppfylla kriterierna för VG. I kriterierna för VG används ofta ord som t ex. ”värderar”, ”granskar”, ”argumenterar” och ”drar slutsatser” .

Mycket Väl godkänt
För MVG krävs ytterligare en nivå av självständigt tänkande. Eleven ska kunna reflektera över både sina egna kunskaper och sitt arbete. Kännetecken för MVG beskrivs med ord som t ex. ”tolkar”, ”ger alternativa förslag”, ”löser problem” och ”utvärderar det egna arbetet”.

Skriftlig bedömning
De elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning som beskriver elevens kunskapsutveckling mot målen . Här ska det också framgå vilka insatser som skolan gjort för att hjälpa eleven att nå målen. En skriftlig bedömning är ett komplement till betygen i skolår 9.

Nationella prov
I skolår 5 och 9 genomförs nationella prov i matematik, engelska och svenska. Proven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper och de ska vara ett stöd för betygsättningen. Tanken är också att de ska vara ett hjälpmedel för att få en mer likvärdig bedömning över hela landet. Proven mäter inte allt innehåll i kursplanerna, utan bara vissa, viktiga delar. För att sätta betyg måste läraren alltid ta med mer än bara resultatet av de nationella proven i sin bedömning av elevernas kunskaper